Jag älskar NMT-testerna!

988503 10200551171636086 1089683308 n

Testerna är klara och alla tidtagarmätare, mobiler och papper ligger samlade medan vi sträcker ut våra fantastiska kroppar.

I mitt tidigare liv så har jag inte älskat att testas fysiskt för någonting. Jag kom alltid sist, var alltid dålig, ofta sämst. Men sedan jag började på NMT älskar jag tester. Inte för att jämföra mig med någon annan – det lär vi oss rätt snabbt att sluta med.
”Jämför er inte med kompisarna här, jämför er med de som sitter hemma i soffan i stället”, brukar NMT-Jens säga.
Men när vi jämför oss med oss själva så jublar vi. För vi blir starkare och snabbare och tamejsjutton vackrare för varje gång.

Nu i vår har jag gått mitt andra rookiecamp. Det först gick jag för att jag inte hade en enda muskel i kroppen som fungerade och inte kunde springa ens till bussen. Nu körde jag ett rookiecamp som mer har varit en form av rehab. Jag har kunnat träna NMT med bästa, härliga gänget, men med väldigt låg intensitet så kroppen har hunnit bli frisk och stark igen efter vinterns hemska sjukdomar. Så man kan ju undra om det blir några förbättringar på ett sådant rookiepass. Lågintensivt. Rehab. Backa hem kroppen, liksom.

I går gjorde vi testerna och i dag har jag facit.
Svaret är: Jajamän!
I april när jag gjorde testerna sprang jag en kilometer i asjobbig uppförsbacke på 6.40. I går sprang jag samma sträcka på 6.06. En förbättring på drygt en halv minut!
I april kunde jag göra 35 armhävningar på tå på två minuter – nu gjorde jag fyrtiofem. 26 burpeesar på lika lång tid blev 39 och så vidare. Mina kompisar gjorde ännu större förbättringar och jag var så jublande glad för dem allihop. Vilket gäng! Vilket pannben, vilken kamratskap!

1012159 10152011507308572 1870862882 n

Jaaaaaa! Vilka bra resultat vi gjorde! Helene och jag var ett superteam i testerna.

Kategorier: Nyheter, Träning | Leave a comment

Hej Elliot, 10 – veckans NMT:are!

IMG 2769
(Bilden är från förra året.)

Hej Elliot Wahl, 10 år, varför började du på NMT?

Det var väl ni föräldrar som sa att jag skulle prova. Jag var lite nyfiken på vad det var som du, mamma, gjorde på träningen som du tyckte var så kul.

Hur mycket tränar du, förutom på NMT?

Varje torsdag har vi idrott på skolan. Annars ingenting.

Vad är det bästa med NMT?

När man tränar tillsammans med de vuxna eller tävlar mot dem. Som när vi hade stafett uppför hoppbacken förra gången. Det var jättekul. Mamma åkte ner på rumpan i leran. Då skrattade jag. Och det är roligt när man får beröm.

Vad är det värsta med NMT?

Gå i lera och vatten.

Vill du fortsätta med NMT?

Jag vet inte. Kanske.

Kategorier: Nyheter, Träning, Veckans NMT:are | Leave a comment

NMT Kids goes Träsket!

Min underbara Elliot körde NMT kids igen med bästa kompisen Noel. Jag är så otroligt stolt över honom. Här kommer lite bilder från lördagspasset. Elliot vill skicka ett speciellt tack till supercoole rödvästen Niklas som bar honom på ryggen. Foto: NMT

8648 10201353041257509 1577850278 n

Uppställning på Östermalms IP. Anna pekar som vanligt med hela handen. Och Brutala Bruno funderar ut vilka äventyr han ska utsätta barnen för den här gången.

1002234 10201353043857574 820749851 n

Två kolonner, lätt jogga mot Lill-Jansskogen. Heja Elliot!

425230 10201353046097630 1524090774 n

Armhävningar. Kanske inte lika roligt, men man blir stark! Eller hur Noel?

1013898 10201353053537816 1504523551 n

Jag tror att detta ska föreställa någon form av jägarvila. Men det finns lite att jobba på där, kids.

1010171 10201353049377712 1992324296 n

Mera armhävningar. Bland myggor och brännässlor. Men det känns knappt.

297497 10201353059017953 357404217 n

Upp i träden, ungar! Bom bom bom!

297497 10201353093938826 1311832579 n

Träsket!

190002 10201353095298860 1792417002 n

En del fastnade lite värre än andra. Men då får man alltid en hjälpande hand.

1010640 10201353097178907 821301706 n

”Jag satt fast i en kvart!”, rapporterade Noel lyckligt.

1005893 10201353097978927 249013473 n

Och då ser man ut ungefär så här efteråt. Snyggt!

1013104 10201353119819473 108231939 n

Efter visst klädbyte var det dags för röret. Glad Noel igen.

5765 10201353134739846 154320820 n

De vuxna ska väl också få jobba lite. Elliot fick en ny idol, snälle Niklas som bar honom på ryggen.

935060 10201353165380612 1213150954 n

Supercool var han också, den där Niklas. Tydligen.

7150 10201353167180657 427764477 n

Inget NMT-pass är komplett utan lite gammal hederlig björngång. De vuxna ligger och latar sig i olika positioner.

1001827 10201353169940726 1472130968 n

Allt slutar som vanligt med upphopp i en ring. Bra jobbat, Elliot! Hanna klappar om Elliot lite extra. Bara för att. Men alla var såklart grymt duktiga, det sa i alla fall Brutale Bruno – och han borde ju veta.

Kategorier: Träning | Leave a comment

Söder Runt – lite rörigt och varmt men vackert.

Soderrunt

Veckans lopp var Söder Runt. Ett alldeles nytt lopp, tio kilometer runt hela vackra Södermalm.
Zandra och jag hade anmält oss direkt när vi hörde talas om det. Men vi skrattade lite åt de långa-långa-långa mailen från tävlingsledningen. De bad oss bland annat komma i väldigt god tid för att de skulle kunna hinna dela ut nummerlapparna. Så vi kom i mycket god tid. Vi och de 750 andra som var anmälda. Köerna till de två människor som skulle hjälpa oss få startlapparna blev närmast kilometerlång.

IMG 1740

Men alla var glada ändå. Vi gick till starten i god tid. Vilket var helt onödigt, skulle det visa sig. Starten för första gruppen, som skulle gått 12.00 hände liksom inte. Alla sprang fram och tillbaka och försökte hålla musklerna igång. Någon information fick vi inte. Tjugo över tolv gick jag fram till en kille som såg ut att veta något och han sa glatt:
”Nej, starten är uppskjuten till 12.30 – det har varit sådant strul med nummerlapparna. Något med tryckeriet.”
Okej. Det kunde vi väl ha fått veta? Ingen vätska fanns heller att få tag i vid starten, som brukligt är. Vi blev allt torrare i munnen och allt varmare.
12.30 kom och gick.
Ingen start.
Men kom igen nu!
Någon gång efter 12.35 gick äntligen startskottet och första gruppen for iväg. Vi skulle egentligen ha startat i grupp sex, men vi orkade inte vänta 30 minuter till, så jag och Zandra startade lite anarkistiskt i grupp 2. Jag fick känslan att många följde samma exempel.

Löpningen gick bra. Förutom att jag kände ganska direkt att det var okristligt varmt och andningen påverkades radikalt. Zandra for iväg som ett jehu och jag flåsade vidare. Vatten, vatten, vatten! ropade min hjärna.
Jag såg flera löpare som vinglade till bredvid mig. Efter fyra kilometer kändes det som om jag skulle kollapsa. Jag började gå för att få ner hjärtverksamheten. Några medspringare erbjöd de vinglande vatten från sina vätskebälten. Min NMT-kompis Päivi erbjöd även mig. Supersnällt. Men jag visst att det kom en vätskekontroll efter fem kilometer och vinkade henne vidare.

Och detta är egentligen min allvarligaste kritik mot loppet. EN vätskekontroll på tio kilometer i denna värmen är inte okej. Det borde ha funnits något bord var tredje kilometer! Zandra berättade efteråt att hon inte fick något vatten alls ens vid fem kilometer, för de två (!) tjejerna hann inte dela ut till alla hundratals löpare.

Men jag tog två glas och bälgade i mig på stående fot. Sedan var det som om jag hade fått dunderhonung i kroppen. Nu fick jag plötsligt liv i både kropp och själ och det kändes mycket lättare att ta sig framåt, både i motvind och enormt solgassande rakt i ansiktet.

Södermalm och alla vatten omkring bjöd på sina allra vackraste vyer. Underbart. Och de glada funktionärerna längs banan, MarathonMia, Anneli och Silvio bland andra, var guld värda! Bra bra bra!

IMG 1755

Vi kom i mål till slut, både Zandra och jag – på ren vilja. Zandra slog mig med en minut. Bra där! Men till och med där fick jag yra runt och fråga efter vatten och en flaska med någon form av juice. Det borde ha delats ut automatiskt till alla som kom i mål!

Får vi bara lite mer vatten att dricka före och under och efter loppet tror jag att det här kan bli ett toppentoppenlopp!

Kategorier: Träning, Tävlingar | Leave a comment

Böckerna alla talar om!

Adlibris juni

Kategorier: Nyheter | Leave a comment

Extremt kul eller extremt farligt? Missa inte TV3-dokumentären på måndag

På måndag kväll visar TV3 en dokumentär om extremtränande kvinnor. Flera av mina träningskompisar är med – bland annat Virva och Marathon-Mia, kanske några av de härligaste sundaste kvinnor jag vet.
Nu har jag inte sett programmet – men det är klart att man måste veta var sina gränser går. Man får inte skada kroppen. Om man bara kör på glädje är det extremt kul. Något jag tror både Virva och Mia kan intyga i programmet. Don’t miss!

Blir ni sedan sugen på att köpa boken, Extremt kul – så finns den att köpa inbunden om du klickar här.

Eller i pocket för nästan inga pengar alls. Klicka här.

Kategorier: Nyheter | Leave a comment

Kreativa Övningar med Brandmans-Jörgen

Äntligen var Brandmans-Jörgen tillbaka i går. Eller som Eva uttryckte det:
”För er som inte har tränat med Jörgen förut så är han nog den som hittar på de mest kreativa övningarna.”
Och kreativ är bara förnamnet. Heltokig skulle man också kunna säga, eller smått galet träningsentusiastisk.
Rookisarna fick känna på övningarna direkt. Vi hann knappt ut från Östermalms IP innan vi skulle stå på ett ben och blunda och försöka rucka kompisarnas balans.

7792 616362691708900 1655153885 n

Det ser lite roligt ut, och skulle säkert utifrån kunna tas för ett allmänt väckelsemöte.

296175 616362651708904 488290613 n

Vi fick göra ljushopp också – och splithopp.
”Sådana ni fick göra i skolan!”, sa Jörgen. Man skulle hoppa högt upp och få tag i tårna rakt fram eller åt sidan. Ni som har följt mig vet att jag inte var särskilt bra på någonting i skolgympan. Ljushopp och splithopp är fortfarande inte riktigt min grej. Däremot briljerade Anders i gruppen!
”Herregud, vad vig du är, visste du att du var så bra på sånt här?”
”Neej”, skrattade han.”Men jag har gått en del på pilates, det kan vara det som har hjälpt till.”
Pilates? Anders? Man får hela tiden lära sig nya saker om sina kompisar. Underbart.

Sedan sprang vi iväg till skogen och gjorde fler balansövningar, mycket handlar om att lita på en kompis, Neda briljerade i benböj-med-ryggtryck och benböj-med-bakåtlut. Roligt!
Som jag befarade fick vi också köra Diket. Det är ett djupt och lerigt dike som har ätit upp många skor – och som är fullt av tistlar och brännässlor och annat härligt, förutom att det är svårt att ta sig upp och ned.
Detta dike älskar vi och hatar med samma intensitet. Och nu skulle vi köra fem varv med fem armhävningar på varje sida.
”Kör!”
Första gången man bränner sig på brännässlorna blir man lite förvånad. Nästa gång tar man tag i dem, högst frivilligt och drrrrrar sig uppför lerslänten. Människan är märkligt anpassningsbar, har vi märkt.
Lite utfallssteg i uppförsbacke piggar också upp. Jag kan flyga, jag kan flyga!

941320 616362731708896 1992923567 n

Därefter fick vi vila lite mot en vägg. Eller ett träd.

601247 616362818375554 1424590050 n

Men bara lite. För sedan skulle vi använda väggen som träningsredskap. Som till att försöka stå på händer och sedan sakta g-å nerför väggen för att slutligen hamna i någon slags armhävningsposition och hålla kvar där, fortfarande mot väggen i typ en minut. En av Jörgens favoritövningar.

479868 616362968375539 1094285778 n

922923 616363108375525 596439170 n

Det är väl ungefär här man inser hur mycket starkare mage och bål man har fått med NMT. Aldrig i mina vildaste fantasier trodde jag väl att jag skulle klara av något sådant här – eller någon av Jörgens övningar, för den delen.
Jag minns när jag började – och inte klarade av en statisk magövning i ens fem sekunder – och nu kan jag stå i plankan medan en kompis släpper ett ben i taget och ändå stå kvar, i princip helt blickstilla.

249101 616363151708854 1956643208 n

Sådant gör en 47-årig kvinna rätt glad. Att ha världens bästa kompisar att busa runt med gör mig ännu gladare. Som Hanna och Johanna. Love you, guys!

IMG 1281

Kategorier: Nyheter, Träning | Leave a comment

Varmt, roligt och soligt i Malmö

I helgen hade vi ett stort prova-på-pass på Ribersborgsstranden i Malmö, även kallad Ribban. Och ribban hade lagts högt. Drygt sjuttio människor hade anmält sig – men hur många skulle dyka upp? Det är alltid ett visst bortfall – många får förhinder eller får kalla fötter i sista stund.
”Sextio”, gissade jag kaxigt. Det var ju ändå min gamla hemstad. Där bangar de inte i första taget.
Det kom sjuttio. I princip full pott! Och jag blev så himla glad och stolt redan där. Inte minst sedan jag hade bästa supportern och medhjälparen med mig, Movitz 7, som ville se mammas uppväxtstad och nu hjälpte till att montera ihop flaggor och att dela ut västar.

IMG 1035

Vi stod i skuggan av träden och pratade, först Anna och sedan instruktörerna från Malmö och Lund. Till slut var det dags för mig – och jag fick jubel och skratt och applåder. Jag blev nästan rörd.

292511 10151971708378572 1846130066 n

I publiken såg jag flera av mina gamla skolkompisar och arbetskollegor. De log och ville kramas och lite kram- och pratkalas blev det – men sedan var det ”uppställning!” och dags att inta stranden.

Det blev höga knän och spring på stranden och koordinationsövningar och tankeövningar med äldsta först och yngsta sist och armhävningar och stafetter och björngång och krabbgång och hunden.
”Vi gillar djur inom NMT”, skrattade Anna.
Det var armkrok och situps och armkrok med stafett och armkrok med allmänt magläge. Det var armhävningar med klapp och stafetter med ålning medelst hasning under ”hundar”.
Det var varmt och svettigt men glada skratt och hejjarramsor hördes över nejderna från alla blå- och grönvästar. I jägarmarschen hem blev jag nästan omsprungen av Movitz som sprang bara för att det såg så kul ut. Och alla jublade! Heja Movitz!

Ja, det var en härlig dag. Med tårta för Ida som fyllde 35 – och Movitz fick rosen. Bara en sån sak visar hur mycket kärlek, värme och omtanke det finns inom NMT. Apropå värmen så var vi rätt många som slet av oss träningskläderna och sprang ut på T-bryggan och hoppade i havet efter träningen. Because we were worth it.

IMG 1043

Och Movitz sa: ”Mamma, när man har hittat något man tycker om, då vill man göra det typ hela tiden.”

IMG 1037

Tack Malmö, det gjorde ni bra. Vi kommer gärna igen.

Kategorier: Nyheter, Träning, Turnén | Leave a comment

Lyssna: Långt inslag i Malmökanalen i dag!

Kategorier: Pressklipp | Leave a comment

Hej Annika, veckans NMT:are!

644500 10151525851666164 950107171 n
Hej Annika Lignell, 34, varför är Nordic Military Training så vansinnigt roligt?
Det är en kombo av att få leka utomhus i alla väder och med ett gäng roliga kamrater som pushar mig till max. Ibland skriker vi av smärta och ibland ligger vi en hög och skrattar, ibland hänger vi konstigt nog upp och
ner i ett träd och ibland gör vi 300 jobbiga armhävningar. Det är roligt att se så tydliga resultat på kroppen och i knoppen. Endorfinerna sitter i hela dagen och när jag kommer till jobbet delar jag gärna med mig av dessa till de mindre morgonpigga. På så sätt får jag omgivningen till att träna mer och smartare och äta bättre, det är coolt och roligt och det blir en
snackis.

Varför går man frivilligt upp för att träna klockan
sex på morgonen – i alla väder?

Tränar man på morgonen har man det liksom gjort! Annars kan man komma på tusen ursäkter under
dagen för att inte träna på kvällen. Det finns inget annat att göra på morgonen, alltså inga inplanerade middagar eller andra event. If you snooze you loose!
När klockan ringer har jag inte så mycket val, det är bara att slänga benen över sängkanten, äta en banan och klä på mig. Jag svär och tycker jag är galen under de tre minuter det tar för mig att gå till ÖIP men så fort jag möter mina krigarkompisar faller allt på plats, vi ska klara detta ihop och ha roligt i 75 minuter!

Är det bara kortsnaggade killar som hoppar jämfota upp i trädtopparna som är med?
Oh nej, de flesta av oss har långt hårsvall! De flesta är kvinnor som vill få sig en push i rätt riktning. Det
är roligt att vi är blandade grupper, då blir dynamiken som bäst – inte för tjejigt och inte för grabbigt.
Vi är alla olika, en del har gjort lumpen och är lite rädda för att det ska vara förnedrande men de blir snabbt varse om att vi bara pushar och hejar på, bär på den som är svag eller sätter en hand på ryggen på den som springer långsammast just idag. Man får alltid hjälp. Sedan finns det väl några kortsnaggade killar också – men de är faktiskt helt normala, de har bara förlorat lite hår på hjässan.

Hur mycket betyder gruppdynamiken?
Allt! De är mina PT’s. Jag har en PT 3-4 mornar i veckan känns det som. Med dem klarar jag att ge ännu mer, hade jag tränat ensam skulle jag maska desto mer och sluta när det blir som jobbigast. Då blir man inte starkare.

Hur mycket betyder kamratskapen?
Väldigt mycket. Missar jag ett morgonpass är det alltid någon som hör av sig på Facebook för att fråga om sängen var skön, haha. Man vågar liksom inte inte
dyka upp!

Är det verkligen vettigt att träna utomhus i minus 20 grader?
Ja, det är ju det som är tjusningen. Att brottas i snö eller i lera är lika roligt, eller jobbigt. Att få uppleva varje årstid med dess olika egenskaper och fauna. Att få andras frisk luft och se solen gå upp mellan
trädkronorna. Mitt i den smällkalla vintern längtar jag till de ljusare vårdagarna och mitt i den heta sommaren längtar jag till våra snöbollskrig. Man hinner aldrig tröttna då vädret är så varierande.

Hur länge har du varit med?
I tre år och jag har försökt locka med andra, men det är nästan ingen som vågar och jag förstår det inte. De ser ju glädjen, resultaten och mitt euforiska jag! Hur kan man inte vilja träna NMT, det är den bästa träningen någonsin!

396141 10151091890140114 1575581377 n

Hon kan för övrigt surfa också, den där Annika.

Kategorier: Nyheter, Träning, Veckans NMT:are | 2 Kommentarer