Regnbågsgympa!

Posted by on 3 september, 2013

1208929 10152202663868572 1715083769 n

Det här är jag och min kompis Hanna. Hanna är just nu min ständiga glädjechock. För vi ska springa BAMM 2014 tillsammans och jag vet att det är långt dit, men jag blir glad bara jag tänker på det.
Men det är inte bara därför vi är så glada på bilden. Den togs såklart efter NMT-passet i går kväll och det var så rooooligt!
Förutom prova-på-passet förra lördagen har jag inte tränat sedan anno dazumal. Så jag var nervös innan. Med all rätt. Men Hanna och Linda och de andra lovade att heja på och hålla mig i handen om nödvändigt.
”Jag får göra som när det är barnkalas”, sa jag. ”Jag ska försöka överleva en kvart i taget.”
Det var aldrig nödvändigt att hålla i handen. Inte mer än på order från träningsledningen. För som vanligt var det så extremt kul, så man glömmer hur jobbigt det är.
Först fick vi springa upp ner på läktaren på ÖIP. En klassiker av instruktör Johan. Bra uppvärmning. Sedan ut i skogen och göra magövningar på rygg (raka ben upp och ner i marken), armhävningar, statiska magövningar (stå i armhävningsposition, kompisen håller i benen som en slags skottkärra, sedan släpper kompisen ett ben i taget och du ska ändå stå spikrak med kroppen. Bålstabilitet, mina vänner, bålstabilitet. Och när man känner att den finns kvar, då jublar man. Trots en lat sommar så jublar man inombords. För heja kroppen, så fantastisk du är!

I skogen fick vi köra lite combatövningar och sedan hinderbana med bänkar och stenar och träd. Armhävningar, situps, uppsteg, jägarvila och upphopp, bara för att avsluta varje varv med att springa rakt in i två 80-kiloskillar så fort och hårt du kan. Duns! Oj!
”Bra! Du satsar, verkligen, Hillevi!”
Ja, man har ju lite aggressioner att ta ut efter sommaren som har varit allt annat än brutalfeministisk.

Det var bra tempo genom hela passet. Inte så väldigt mycket spring, kanske 4-5 kilometer. Många prova-på-are och en del riktigt vältränade. Ändå så förstår man att de är livrädda för NMT-träningen. Helt i onödan! Bara man tar en kvart i taget så löser sig det mesta.

När vi hade kutat tillbaka till ÖIP så skulle det stretchas, och det var då den böjde sig över oss som en triumfbåge – regnbågen! Så underbart vackert. När såg du en regnbåge på gymet senast? Nej, exakt. Älska regnbågsgympa. Älska NMT. Älska att träna i naturen. Älska kompisarna. Tack Hanna och Linda för tokpepp. Det gick ju bra. Den här gången också. Nu ökar vi!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *